Pitenostalgi

I samband med att jag gick en utbildning på komvux 1993, så gjorde jag ett arbete om nöjen i Piteå. Där jag intervjuade olika personer, vilket var mycket trevligt och intressant, här följer ett sammandrag av intervjun med
Fru Anna Bäckström änka efter framlidne Sven Bäckström som hon tillsammans startade Svartuddens festplats med. Det började med att man köpte en sommarstuga ute på Svartudden, och med tiden köpte man in en stuga till för att kunna utvidga festplats området. Man byggde upp ett enkelt hus där man hade köket, man hade två spisar och i början var man fem servitriser. För att ta sig till Svartudden var man tvungen att antingen gå via spång eller via båt från Kurirkajen i stan. Bäckströms hade en båt man kallade Svarta Malin som användes, att transportera både varor,folk och materiel vid byggnationer. Då skall man betänka att manrodde den första tiden innan man skaffade sig motor till båden.
Båttrafiken med gäster till Svartudden tog så småning om över av Anton Wirén ( Wiréns Rederi)
Man fick göra allting själva som borra brunn ordna lyse så småning om, vilket medförde stora kostnader då man transporterade vatten via båt ut till Svartudden från stan. När man skulle ordna till badstranden kördes sand dit.
I anslutning till badstranden byggdes en rutchkana och längre ut på djupare vatten byggde man på pontoner ett hopptorn. Man byggde badhytter, två för herrar och två för damer, samt att man byggde toaletter (utedass)
Vid badstranden kunde man hyra badstolar i en början till ett pris av 5 öre. En mycket populär sport den tiden var ping pong, det vi i dag kallar bordtennis, i anslutning till detta sålde man bollarna till ping pong för 5 öre styck.
När man 1938 byggde Pitholmia, där hade man kök,servering och danslokaler. Pitholmia var en stor byggnad, med yttermåtten 16x8 m och för att fåljus i lokalen satte man in många fönster närmare 244 rutor om man räknar in och utvändiga. Man serverade ett rikt café sortiment. Något som var mycket populärt var jordgubbar med vispgrädde. Trots att man inte hade elektrisitet så gjorde man glass, det gick till så att man köpte pulver som blandades ut med någonting och för att kunna hålla det kallt så behövde man is som man tog tillvara vintertid och sparade i sågspån, för att räcka lång in på sommaren. För att inte grädden skulle surna blandade man in vichyvatten, Olika aktiviteter på festplatsområdet var olika lotterier, skjutbana m.m. En populär underhållning man hade var skämttävlingarna, då hade man att jaga en såpad gris, såpad stång, att klättra uppför något.
Någonting som inte många känner till är att den svenska artisteliten har uppträtt på Svartudden. Vad sägs om Karl Gerhard, Thor Modén, John Botvid, Stig Järrel med flera. Ocjh hur kunde då Svartudden ha råd med  dessa kanska dyra artister ?Jo det gick till så att Sven Bäckström ordnade andra uppträdanden åt artisterna på närliggande orter, för att få ned resekostnaderna. Nämnas bör att Svartudden var en utav de större arrangörerna i Norrland. Paralellt med Svartudden drev man även kiosk och servering på Strömnäs, smat att Sven Bäckström en tid arbetade som bilförsäljare och sedan drev egen revisionsfirma
Sartuddens slogan var: För glad gäst är Svartudden bäst /LL